Ibrahim kom hit i fredags, vilket är en stor anledning till att jag inte
bloggat så mycket de senaste dagarna.
Men att han är här och hänger med mig och
träffar mina vänner och ser min vardag gör att jag själv får lite distans. Han
har varit här en gång tidgare, men det är ändå jag som visar runt, har
kontakterna och kan gatorna.
Läget var samma när vi var i Damaskus i höstas. En
stad han bott i ett tag, men där jag ändå hade bättre lokalkännedom. (Skryt, javisst, men det är skönt att jag är så bra på att hitta.)

Det första som hände efter att jag och Ahmed hade hämtat Ibrahim på
flygplatsen var att vi åkte och såg på en ny lägenhet. Jag var helt enkelt
tvungen att flytta ut från studentkollektivet med fyra stökiga snubbar i
tjugoårsåldern…

Efter att lägenheten var fixad gick vi och käkade koshary och sedan gick vi
förbi Dar Merit. Det har blivit lite av en daglig rutin för mig…

Mohamed Hashim drog därefter med oss därifrån till en väns förlovningsfest
på Hotell Carlton. Så den första kvällen i Kairo blev intensiv för Ibrahim.
Efter bara ett par timmar satt han i en soffa på en stor fest med en öl i
handen och snackade littertur med författare och översättare. Allt tack vare
mina kontakter här.

Därefter har vi hunnit gå på konstutställning, träffa poeter och
författare, ”dricka” massor av shisha med Amira och Weeam och faktiskt också
utforskat pubarna i downtown.