Den 6 april 2008 är Per Björklund på plats i industristaden Mahalla
i Egypten. Storstrejken som utlysts blir dock inte av, polisens belägring av
staden hindrar den. I stället utbryter spontana protester under kvällen.
Björklund går dagen efter sammandrabbningarna runt och fotograferar och pratar
med folk som berättar om gripna söner och polisvåld. Polis stoppar honom och försöker
ta hans kamera, men folkmassan omkring honom blir hans skydd. En kvinna säger
till honom: ”Visa världen vad som händer.” Det är nog där, med brandlukt i
näsan, och polishot hängande över sig, som tanken till den här boken föds.

Händelserna i Mahalla 2008 blev också starten för
ungdomsrörelsen 6:e april. Egyptiska aktivister och bloggare har fortsatt
sprida berättelser om motstånd, som en form av informationsaktivism. Björklund har samma drivkraft, att påkalla
uppmärksamhet, och hans verktyg är journalistik med patos. Björklund är också
tydlig med sin egen roll, och låter boken ta avstamp i ett polisförvar på
Kairos flygplats där han hålls i väntan på deportation. Han svartlistas utan
förklaring och skickas tillbaka till Sverige. Det har varit omöjligt för honom
att komma in i Egypten sedan 2009, men ännu viktigare att skriva den här boken.

”Arvet efter Mubarak” utgår ifrån de reportage Björklund
skrev under de år han bodde in Egypten, och det är det personliga berättandet
som gör denna bok om diktaturen och polisstaten Egypten så lättläst. Styrkan
ligger i alla de ögonblicksbilder och konversationer med aktivister och vänner,
som ger kött på benen åt fakta och politiska analyser. Det bidrar till en Mellanösternanalys
som inte stannar vid att konstatera områdets geopolitiska betydelse för
storpolitiken, utan utgår ifrån det myller av småkamper och motstånd som
handlar om vanliga egyptiers vardagliga liv.

Den ambitiösa historieskrivningen, som varvas mellan
reportagen, visar på en genuin bildningstanke bakom projektet. Vi får en
levande och lättläst sammanfattning av Egyptens koloniala och moderna historia,
ekonomiskt, politiskt och socialt.

Men det som gör att boken fyller ett tomrum kunskapsmässigt
är de andra styckena i boken, de som beskriver strejker, arbetarkrav och kamp
för fria fackföreningar. Med egna initierade skildringar av uppror och motstånd
ger han djup och struktur till de senaste årens utveckling. Björklund har
nämligen inte bara bott i Egypten i tre år, lärt sig språket och läst in sig på
landets historia. Han har framför allt pratat med massor av vanliga och
ovanliga egyptier: Småbönder på landsbygden, fattiga i brödköer, vräkta i
tältläger, migranter som jobbat i Europa, sittstrejkande skattmasar och en lång
rad aktivister från olika sociala rörelser.

Den som redan läst Björklunds reportage, i exempelvis den
här tidningen, har också vetat att mycket rört på sig i Egypten långt före 25
januari. För den som, i likhet med de flesta medier, missat vad som hänt i
Egypten de senaste åren är ”Arvet efter Mubarak” en utmärkt bakgrund till
protesterna, men också en bild av den framtid som nu är möjlig.

Per Björklund deltar också i den snabbt utgivna antologin
”Revolution i Egypten” (Leopard förlag) tillsammans med journalisten Bitte
Hammargren och forskarna Mattias Gardell och Jan Hjärpe.

Björklunds essä i antologin kopplar ihop nätaktivisterna och
arbetarkampen. Det är ett hopkok av några av de bästa delarna i hans bok. Björklund
brinner för det här ämnet – och just här blir han inte bara unik, utan också oerhört
behövd.

Christina Lindström

”Arvet efter Mubarak, Egyptens kamp för frihet”, Per
Björklund. Verbal förlag.

”Revolution i Egypten”, Per Björklund, Mattias Gardell,
Bitte Hammargran och Jan Hjärpe. Leopard förlag.


Recensionen är tidigare publicerad i Arbetaren Zenit.